Om institutionen

Institutionen för klinisk vetenskap består av åtta enheter vars gemensamma uppgift är kliniskt inriktad forskning, utbildning inom läkar- logoped- och psykoterapeutprogrammen samt fristående kurser i bl a barn- och ungdomspsykiatri. Enheterna är Psykiatri, Psykoterapi, Barn- och ungdomspsykiatri, Obstetrik och gynekologi, Pediatrik, Oftalmiatrik, Öron-, näs- och halssjukdomar och Logopedi. Dessa enheter är integrerade med motsvarande kliniker vid Norrlands universitetssjukhus och är fysiskt utspridda inom flera huskroppar inom sjukhus och universitetsområde.

Institutionen har 75 anställda varav 39 lärare. Under 2010 fanns vid institutionen 43 registrerade doktorander, varav många med annan nationalitet (Iran, Nicaragua, Etiopien, Ryssland, Japan, Kambodja m fl).

Med syfte att skapa förutsättningar för ett gott samarbete inom institutionen anordnas årligen två personaldagar med inriktning på friskvård samt en institutionsdag med fokus på kärnverksamheten. Vidare anordnar enheterna gemensamt en doktorandvecka vartannat år.

Psykiatri
Vid Enheten för psykiatri bedrivs forskning kring personlighetsstörningar och psykiska sjukdomar som schizofreni och depression, samt självmordsbeteenden. Vidare pågår epidemiologiska studier, behandlingsstudier samt studier som försöker förklara hur de psykiska sjukdomarna uppkommer. Ett annat forskningsområde är psykisk ohälsa i fattiga länder i Afrika, Centralamerika och Sydostasien.

Barn- och ungdomspsykiatri
Vid Enheten för barn- och ungdomspsykiatri sker forskning om olika psykiska sjukdomar hos barn och ungdomar utifrån förekomst, behandlingsresultat och riskfaktorer för psykisk ohälsa t ex vid ätstörning och barn-neuropsykiatriska funktionsproblem som DAMP/ADHD. Särskilt intresse har också ägnats små barns utveckling och relationer till föräldrar, liksom den psykosociala effekten av att ha en kroppslig sjukdom som t ex diabetes och sängvätning. Forskningsprojekt finns i Sverige, Etiopien och Ryssland.

Obstetrik och gynekologi
Enheten för obstetrik och gynekologi bedriver forskning främst inom menstruationscykelbundna tillstånd, ägglossningens fysiologi, infertilitet, gynekologisk cancer, inducerad abort, psykosocial obstetrik och gynekologi, samt reproduktiv epidemiologi och folkhälsa.

Pediatrik
Vid Enheten för pediatrik sker forskning om spädbarnets näringsbehov med tonvikt på bröstmjölkens betydelse, prematura barns behov av järn, probiotikas effekt på immunsystemets utmognad, allergiutveckling och inflammation, den tidiga nutritionens betydelse för senare utveckling av övervikt, orsaker till glutenintolerans, orsaker till barn- och ungdomsdiabetes och dess komplikationer, epidemiologiska uppföljningsstudier av mycket för tidigt födda barn, forskning kring hypofysens utveckling med diagnostik och behandling av tillväxthormonbrist, pubertetsinduktion hos flickor. Vidare drivs ett flertal projekt inom barnonkologi och barnkardiologi där särskilt kan noteras genetiska studier vid långt Q-T syndrom inom ramen för det nybildade Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) samt epidemiologiska studier av återkommande smärta, övervikt, livskvalitet och psykisk hälsa hos skolbarn. Vid enheten sker också utprövning av nya vacciner, forskning på amningens betydelse för vaccinsvar och immunsystemets mognad, samt epidemiologisk kartläggning av olika infektionssjukdomar i barnaåren.

Psykoterapi
Vid enheten för psykoterapi ger kurser och program i psykoterapi och vänder sig till personer som är yrkesverksamma inom vård och behandling. För behörighet krävs en yrkesutbildning och att den sökande har arbete vilket skall styrkas genom intyg. Enheten ger basutbildning i psykoterapi (60 hp.), psykoterapeutprogram (90 hp.) som leder till legitimation samt andra kurser och uppdragsutbildningar. Vid Enheten pågår också ett forskningsprojekt i samarbete med Barn och ungdomspsykiatrin, en effektstudie om en specifik samspelsmodell för barn och föräldrar, (Theraplay) . Psykoterapiutbildningarna vilar på gedigen yrkesmässig erfarenhet och vetenskaplig grund beträffande kunskap om olika psykiska sjukdomstillstånd och psykisk ohälsa, bredd i psykiatrisk, psykosocial och psykoterapeutisk diagnostik samt kunskaper om olika terapiformer.

Oftalmiatrik
Inom Enheten för oftalmiatrik bedrivs forskning om katarakt (grå starr) och glaukom (grön starr), men även grundforskning rörande ögats utveckling, ögonmuskulatur, hornhinna, lins och retina (näthinna). Ärftliga ögonsjukdomar t ex retinitis pigmentosa och ärftlig maculadegeneration är ytterligare forskningsområden.

Öron-, näs- och halssjukdomar
Vid Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar är återskapande av innerörats sinnesceller ett viktigt forskningsområde, liksom forskning om trumhinnans läkningsmekanismer. I samarbete med KI genomförs ett flertal farmakologiska projekt som berör hörselsnäckan. Andra forskningsområden är sväljningssvårigheter hos patienter med Parkinson’s sjukdom respektive hos patienter med snarkningssjukdom. Flera forskare vid enheten deltar i samarbetsprojekt som berör huvud-och halsonkologi. Livskvalitet, sväljningsfunktion, nutrition, slemhinneinflammation och rehabilitering hos patienter som behandlats för huvud- och halscancer studeras. Under 2009 startades ett vårdutvecklingsprojekt finansierat av Cancerfonden.

Logopedi
Vid Enheten för logopedi bedrivs forskning om bl a dysartri vid Parkinsons sjukdom, bedömning av talet hos barn med läpp-, käk-, gomspalt, språkutveckling och språkstörningar hos barn (i samarbete med forskare i Australien) samt kliniska tillämpningar av talteknologi.

Vision

Alla enheter inom Institutionen för klinisk vetenskap ska ha hög nationell och internationell nivå inom forskning och utbildning.

Vår forskning skall ha en klinisk fokusering.

Enhetsövergripande aktiviteter ska bidra till kvalitetshöjning inom forskning och utbildning.

Det arbetssätt som institutionens utvecklat med enhetsövergripande arbetsgrupper ska ytterligare utvecklas för att garantera att olika frågor får en noggrann beredning, och för att öka medarbetarnas delaktighet och kännedom om institutionens arbete.

Genom samlade insatser där institutionens resurser används på ett optimalt sätt kan utrymme skapas för yngre medarbetare att utvecklas som engagerade forskare och lärare.

Institutionen för klinisk vetenskap ska vara en attraktiv arbetsplats som värnar om alla medarbetare och bereder möjligheter för personlig och professionell utveckling för samtliga yrkesgrupper.

Organisation

Institutionen har 7 arbets- och beredningsgrupper som sammanträder två till fem gånger per termin. Arbetsgrupperna rapporterar till prefekt och institutionsråd. De institutionsövergripande grupperna är: enhetschefsgruppen, lärargruppen, tekniska gruppen, administrativa gruppen, doktorandgruppen, arbetsmiljögruppen och jämställdhetsgruppen.

Institutionsrådet, med representanter från samtliga enheter, yrkesgrupper samt studeranden kallas till möte 4-5ggr/termin. Beslutsmöte sker, på utsatt tid, direkt efter institutionsrådet. Facklig samverkan med medverkande av företrädare för arbetsmiljö- och jämställdhetsgruppen sker en vecka före varje institutionsråd. Arbetsplatsträffar (APT) sker regelbundet på enhetsnivå

Institutionens organisation, fr o m 090101, redovisas i figuren nedan.

Ledarskap

Institutionsledningen består av prefekt (doc. Christina Lindén), biträdande prefekt (prof. Göran Laurell), administrativ samordnare (Helena Harding). Forskarutbildningsansvarig är doc.Magnus Domellöf. De åtta enheterna leds av sju enhetschefer:

Se nedan illustration av institutionens enheter, storlek och deras anknytning till varandra i grundutbildningen.

 
 

Sidansvarig: Anders Asplund
2012-01-30