Forskning
Patienternas problem till grund för forskarnas frågor
Den forskning som bedrivs vid institutionen för klinisk vetenskap baseras huvudsakligen på olika patienters medicinska problem. De som leder forskningen vid institutionen är förutom universitetsanställda läkare/lärare, landstinganställda läkare, logopeder, barnmorska, kurator, psykolog eller psykoterapeut. Det innebär att patienterna ofta kan dra direkt nytta av forskningsresultaten.
Inom psykiatri studeras personlighetsstörningar och psykiska sjukdomar som t ex schizofreni och depression. Forskningen omfattar såväl befolkningsstudier om sjukdomarnas utbredning i olika grupper, behandlingsstudier om hur sjukdomarna bäst behandlas samt studier som försöker förklara hur de psykiska sjukdomarna uppkommer. Andra forskningsområden är etik, studier som omfattar psykiskt störda lagöverträdare och studier av psykisk ohälsa i fattiga länder i Afrika och Centralamerika.
Inom Barn och ungdomspsykiatri bedrivs forskning kring olika psykiska sjukdomar hos barn och ungdomar utifrån förekomst, behandlingsresultat och riskfaktorer för psykisk ohälsa t ex vid ätstörning och barn-neuropsykiatriska handikapp som DAMP/ADHD. Särskilt intresse har också ägnats små barns utveckling och relationer till föräldrar. Likaså forskas det kring den psykosociala effekten av att ha en kroppslig sjukdom som t ex diabetes och sängvätning.
Inom obstetrik och gynekologi bedrivs forskning i endokrinologi,
menstruationscykelbundna tillstånd, ägglossningens fysiologi, obstetrik, infertilitet, urologi, kirurgi, gynekologisk cancer, immunologi, psykosocial obstetrik och gynekologi, reproduktiv epidemiologi och folkhälsa. Molekylärbiologiska, experimentella, kliniska och folkhälsovetenskapliga forskningsmetoder används.
Oftalmiatrik betyder läran om ögat, dess sjukdomar och behandling. Vid institutionen bedrivs klinisk forskning om de vanliga sjukdomarna glaukom (grön starr), katarakt (grå starr), men även kring ögonkomplikationer vid diabetes. Det bedrivs även grundforskning som berör ögonmuskulatur, hornhinna, lins och retina (näthinna). I samarbete med genetiker drivs projekt kring ärftliga ögonsjukdomar framför allt i retina, t ex retinitis pigmentosa (RP) och ärftlig maculadegeneration.
Öron, näsa och hals har mycket gemensamt. Åtminstone då någon av delarna inte riktigt fungerar som den ska. T ex kan inflammation i bihålor och svalg även ställa till problem för öronen. Ett forskningsområde inom detta ämne är öroninflammation och dess effekter på hörseln. Ett annat projekt hittar vi längre ner, i strupen. Det handlar om att försöka bygga upp och återställa skadade stämband med hjälp av ett särskilt kroppseget ämne.
Inom logopedi studeras språk-, röst- och talstörningar och deras behandling. Vid enheten bedrivs forskningsprojekt om bl.a. dysartri i Parkinsons sjukdom (i samarbete med forskare i öron, näsa och hals samt neurologi), bedömning av talet hos barn med läpp-, käk-, gomspalt (LKG) samt kliniska tillämpningar av talteknologi.
Barnsjukdomar och deras behandling kallas pediatrik, och inom medicinsk vetenskap räknas man som barn till dess att man är 18 år. Såväl nyfödda som ungdomar i tonåren omfattas alltså av ämnet, vilket självklart också avspeglas i den breda forskningen. Spädbarnets näringsbehov med tonvikt på bröstmjölkens betydelse, orsaker till glutenintolerans samt möjliga orsaker till barn- och ungdomsdiabetes är bara några exempel på frågor som forskarna arbetar med.
